Resten lixom...
Bringing the bad news!!
De gar int' att lagga in bilder och jag river mitt solblekta har... For att int' hinna hem fore bloggen sa lagger jag nu text utan foto! So beware..
Episodish: 11 feb - ca 21 feb...
So... Jag beger mig fran ovarlden till Ranong, sover en natt pa hotell och i gryningen hoppar jag pa bussen till Khao Lak. En buskig gubbe (i ansiktet, buskig alltsa) fragar barskt "Where are your shoes?? No shoes, no bus!" och jag trodde han var serios, har hort skrackhistorier om folk som barfota lagt upp fotterna alldeles for nara en Buddha-staty och liknande.. Skamsen med sankt huvud begav jag mig mot vaskan, dar flipflopsen satt fastspanda, da gubben brast ut i skratt! Det var okej for mig att entra bussen barfota.
Landar i Khao Lak och inser att detta ar ett stalle med for dom som klappar handerna nar piloten landar och som begar svenskt kaffe pa hotellet, eller tyskt. Det ar home of the Hotel Beach Resorts... Usch da! MEN det visar sig att det inte ar sa dumt anda. Visst, stallet kryllar av stora all-inclusive dit pensionarerna aker for att frodas och steka sina skinn i solen, men om man finner sina egna sma stallen sa finner man sitt eget lilla paradis! :)
Ute pa promenad for att finna en vag ner till stranden, da all-inclusive sparrar alla vagar!, finner jag Christine. Hon soker ett billigt boende och i utbyte mot vagen till stranden leder jag henne till min simpla boning! Sa kommer vi till den otroliga delen, det ar i alla fall vad man tycker om man var dar, som handlar om en mansklig kedja som tillslut bildar en sluten cirkel!
1. Jag rakar mota Christine, psykologen, i Khao Lak och vi blir bundisar och leker dagarna langa...
2. Christine invantar sin van Rebecka som ar ute pa aventyr i Thailand och kommer om nagra dagar...
3. Rebeckas kusin Johan ar ocksa pa semester i Khao Lak och ingen kanner honom men vi far hans nummer anda for att motas upp och leka...
4. Vi moter Johan som ar har for att halsa pa sin van thaisvenske Ruben som har restaurang i Khao Lak...
5. Ruben har en restaurangpartner som heter Andreas och...
6. Andreaaas ar barndomsvan med Biffen...
7. Biffen lamnar Robban och resten av ganget och kommer och halsar pa Andreas dar han finner: MOI!
Ok, jag vet att alla nog inte blir lika imponerade av denna historia som dom inblandade, men som sagt - om man var dar!! Och det ar en ganska fantastisk kedjereaktion om ni tanker efter!
Sa jag lever livet i Khao Lak, hanger med kedjereaktionen och tavlar med pensionarerna om vem som blir brunast pa stranden (pensionarerna vinner varje gang). Kakar laaaanga frukostar av fruktmix och ice coffee medan jag laser romantiska noveller, fruit shake till lunch (det ar for varmt for nagot annat), chillar i skuggan pa stranden med samma gamla romantiska noveller, fast dom byts ut ganska ofta - jag gar igenom dom som en bebis pa brostmjolk!
Kvallarna ar dom javligaste- da kommer myggorna!! Dom ater mig levande och jag kan inte vistas ute efter skymning utan helkroppstackande klader - kroppsstrumpa ar ett ont maste! Till pa kopet sa har jag tagit itu med vaxproppen som vagrade slappa av sig sjalv. Fru doktorn tog och sprutade ut det med hjalp av operation: Vattentryck! AAAJ!! "Oj oj oj... So much.." sa doktorn nar hon sprutade ur tonvis med vax. Sen var det infekterat dar bakom sa sjalvklart fick jag antibiotika (det ar ju snarare overtag an undantag om man ser en doktor i Thailand) och tre andra mediciner for orat.
Med en pase mediciner och massiva hoper myggbett vandrar jag gatorna som en zombie. Trottare an den femte dvargen orkar jag knappt slapa fotterna framat och det enda jag vill gora ar att zzzova... Nar mina nyfunna vanner beger sig pa nya aventyr vinkar jag somnigt adjo och fortsatter chilla i Khao Lak med den aldre generationen.
Pa tal om pensionarsskaran; man kan klart och tydligt se att det skett ett generationsskifte i solning. En snabb overblick visar att yngre skaror inte pressar tills de overskridit tredje gradens brannskada sa som de aldre gor. Det ar STOR skillnad ma jag saga! Det handlar om pepparkakor vs. vita liljor. Kul att faktum har natt fram angaende ze ozone!
Sa, time's up och det ar dags att fara vidare... Koh Samui! BUT WHY??? Tanker nog de flesta - Jo, det fanns en mening men meningen blev inte av... Men det ar en annan dags historia!
Nu ska jag ata youghurt!! C U :)
De gar int' att lagga in bilder och jag river mitt solblekta har... For att int' hinna hem fore bloggen sa lagger jag nu text utan foto! So beware..
Episodish: 11 feb - ca 21 feb...
So... Jag beger mig fran ovarlden till Ranong, sover en natt pa hotell och i gryningen hoppar jag pa bussen till Khao Lak. En buskig gubbe (i ansiktet, buskig alltsa) fragar barskt "Where are your shoes?? No shoes, no bus!" och jag trodde han var serios, har hort skrackhistorier om folk som barfota lagt upp fotterna alldeles for nara en Buddha-staty och liknande.. Skamsen med sankt huvud begav jag mig mot vaskan, dar flipflopsen satt fastspanda, da gubben brast ut i skratt! Det var okej for mig att entra bussen barfota.
Landar i Khao Lak och inser att detta ar ett stalle med for dom som klappar handerna nar piloten landar och som begar svenskt kaffe pa hotellet, eller tyskt. Det ar home of the Hotel Beach Resorts... Usch da! MEN det visar sig att det inte ar sa dumt anda. Visst, stallet kryllar av stora all-inclusive dit pensionarerna aker for att frodas och steka sina skinn i solen, men om man finner sina egna sma stallen sa finner man sitt eget lilla paradis! :)
Ute pa promenad for att finna en vag ner till stranden, da all-inclusive sparrar alla vagar!, finner jag Christine. Hon soker ett billigt boende och i utbyte mot vagen till stranden leder jag henne till min simpla boning! Sa kommer vi till den otroliga delen, det ar i alla fall vad man tycker om man var dar, som handlar om en mansklig kedja som tillslut bildar en sluten cirkel!
1. Jag rakar mota Christine, psykologen, i Khao Lak och vi blir bundisar och leker dagarna langa...
2. Christine invantar sin van Rebecka som ar ute pa aventyr i Thailand och kommer om nagra dagar...
3. Rebeckas kusin Johan ar ocksa pa semester i Khao Lak och ingen kanner honom men vi far hans nummer anda for att motas upp och leka...
4. Vi moter Johan som ar har for att halsa pa sin van thaisvenske Ruben som har restaurang i Khao Lak...
5. Ruben har en restaurangpartner som heter Andreas och...
6. Andreaaas ar barndomsvan med Biffen...
7. Biffen lamnar Robban och resten av ganget och kommer och halsar pa Andreas dar han finner: MOI!
Ok, jag vet att alla nog inte blir lika imponerade av denna historia som dom inblandade, men som sagt - om man var dar!! Och det ar en ganska fantastisk kedjereaktion om ni tanker efter!
Sa jag lever livet i Khao Lak, hanger med kedjereaktionen och tavlar med pensionarerna om vem som blir brunast pa stranden (pensionarerna vinner varje gang). Kakar laaaanga frukostar av fruktmix och ice coffee medan jag laser romantiska noveller, fruit shake till lunch (det ar for varmt for nagot annat), chillar i skuggan pa stranden med samma gamla romantiska noveller, fast dom byts ut ganska ofta - jag gar igenom dom som en bebis pa brostmjolk!
Kvallarna ar dom javligaste- da kommer myggorna!! Dom ater mig levande och jag kan inte vistas ute efter skymning utan helkroppstackande klader - kroppsstrumpa ar ett ont maste! Till pa kopet sa har jag tagit itu med vaxproppen som vagrade slappa av sig sjalv. Fru doktorn tog och sprutade ut det med hjalp av operation: Vattentryck! AAAJ!! "Oj oj oj... So much.." sa doktorn nar hon sprutade ur tonvis med vax. Sen var det infekterat dar bakom sa sjalvklart fick jag antibiotika (det ar ju snarare overtag an undantag om man ser en doktor i Thailand) och tre andra mediciner for orat.
Med en pase mediciner och massiva hoper myggbett vandrar jag gatorna som en zombie. Trottare an den femte dvargen orkar jag knappt slapa fotterna framat och det enda jag vill gora ar att zzzova... Nar mina nyfunna vanner beger sig pa nya aventyr vinkar jag somnigt adjo och fortsatter chilla i Khao Lak med den aldre generationen.
Pa tal om pensionarsskaran; man kan klart och tydligt se att det skett ett generationsskifte i solning. En snabb overblick visar att yngre skaror inte pressar tills de overskridit tredje gradens brannskada sa som de aldre gor. Det ar STOR skillnad ma jag saga! Det handlar om pepparkakor vs. vita liljor. Kul att faktum har natt fram angaende ze ozone!
Sa, time's up och det ar dags att fara vidare... Koh Samui! BUT WHY??? Tanker nog de flesta - Jo, det fanns en mening men meningen blev inte av... Men det ar en annan dags historia!
Nu ska jag ata youghurt!! C U :)
Kohs: Chang & Payam
Episod: 3 februari - 11 februari
Nattbussen fran Bangkok, skumpelidump hela natten... En udda handelse nar jag gick pa toaletten. Sitter dar i godan ro nar bussen stannar, medan jag propert kladd (thank God!) star och tvattar handerna sa oppnas plotsligt en lucka utifran och in pa toan kikar en thailandare som till sin forskrackelse hittar mig istallet for lastutrymmet! Har kan ingen pasta annat an att det hade suttit perfekt med en kopp Gevalia!! Men fragan kvarstar - varfor finns det ens en lucka utifran och in till toaletten!? Tank om man ramlar ut!!!
Bussen blir i tidig gryning till 1,5 timmes vantan pa en annan buss som har skinnsaten som man svettas fast pa nar man sover och nar man vaknar sa blir det en sugplopps-situation nar man forsoker ta sig loss.. Slutligen entrar vi Ranong, da ar status: Apatisk Zombie utan torst for blod. Efter frukost gar baten pa 1,5 timme till Koh Chang, och detta ar alltsa Koh Chang pa vastkusten precis vid gransen till Burma.
Koh Chang bestar av lokalbefolkningen, deras bungalows och deras restauranger. Resten ar bara ö och strand, just ja - det finns en by ocksa, bestaende av fyra hus; Hövdingens hus, en shop och... tva hus till. Som forstatt - detta ar en paradiso och annu en anledning till det langa blogguppehallet da det enda internet ar sa langsamt att man maste inkludera meditation mellan varje tangenttryckning.
Vi slapps av vid Nature View Bungalows och vid det har laget ar jag mycket negativt paverkad av solen - som en pase tomat kokandes innifran! Ganska snart dimper jag ner i hangmattan och, hor och fasa, sover en tornrosa-somn i dagarna tva medan Robban, ensam och overgiven, spelar enmansboll med en kokosnot - Wilson?
Plotsligt skjuter han kokosnoten for hogt och den flyger raaakt over det stora regnskogssnaret! Ogonen vattnas av tarar, han vander sig om och med sankt huvud vandrar han i ensamhet... DA smaller det i huvuvdet. Det ar kokosnoten som gett honom en bula som vaxer i takt med musiken (jo, Robban har ju en tendens att alltid vissla pa nagon hit-lat sa som "valpen i fonstret" och "fur Elise").
Han vander sig om och utan att tanka kastar han tillbaka kokosnoten over regnskogssnaret, Robban hinner bara angra sig innan en hand flyger upp dar bakom och snabbare an smidigare smashar kokosnoten i ett enda slag. Robban far slanga sig i s l o w m o t i o n at sidan for att undkomma bula i repris. Nyfikenheten tar over och han klattrar upp for regnskogssnaret och vad hittar han pa andra sidan om inte ... Phontus & Le Biff!
Long lost friends och de dansar en gladjedans tillsammans - men vem ar det som star och trycker dar borta bakom en palm? Jo det ar bara Ryan, canadensamerikanen som adopterats in i samfundheten. Alla pojkar dansar ringdans tillsammans och upplever forlorade kanslor pa nyfott vis!
Tids nog vaknar stackars jag till liv ocksa, inte av en kyss som Tornrosa men av en sval bris fran Burma, men det ar lite Disney over det ocksa eller? Djungelboken vs. Pokahontas. Pa Koh Chang bestar livet av; morgondopp, good ol' 'fruit muesli youghurt' frukost, formiddagsdopp, fruit shake lunch, eftermiddagsdopp, kvallsdopp, tuna sandwich middag, chill under fantastisk stjarnklar himmel, fuktig somn i het tillvaro (inte en flakt i sikte)...
Det enda anstrangande har pa on ar - kampen mot myggorna och att forsoka att inte klia sig efter att man forlorat kampen mot myggorna och att sen klia sig efter att man forlorat kampen mot att inte forsoka klia sig... Ocksa kampen mot att inte fa sand i de oppna saren efter att ha forlorat forstandet fran att klia sig! Moah!!
Efter mycket chill och lite chill sa kanner vi oss redo att bege oss mot Koh Phayam, neighbor island som har ett centrum(!) och sma vagar for mopeder(!). I privatbat beger vi oss over blota vatten till grannon dar ryktena bliva sanna: har finns liv. Pa moppe-taxi puttrar vi over till Smile Hut Bungalows. 400 baht for 70% vagg, tva pinnar agerande trappsteg ner till det ytterst spindelvanliga badrummet (ok, jag sag inget suspekt men jag kunde se att dom levde och frodades dar, nagonstans! Robban erkande till och med att han jagat bort tva stycken en natt innan jag skulle ga ner och gora Nr 2, alla Nr 1 gjordes utomhus i den oppna sakerheten), AC bestar av att oppna alla tre pinnfonster vilket lamnar ca 50% till vagg. Men det har sin charm!! Lite Robinson Cruse + resarmadrass och myggnat!!
Ryktet sager att om kvallen fylls vattnet med sma ettriga maneter som sticker och svider (inte den dar dodliga rackaren som ni alla fruktar). Jag plumsar glatt ut mitt pa dagen i tron om att jag ar ensam ... men skenet bedrar! Det borjar direkt att sticka pa benen, jag forsoker ignorera smartan men kommer inte langre an till benens slut da jag pa alla satt och vis forsoker gora en "Jesus" hoppsar ur vattnet sa fort jag kan, men det gar for saaakta! Aj vad det sticker och det slutar inte forran jag flyr in i duschen pa stranden som ar fast till ett trad - en tradusch - och skoljer som en dare!! Inge mera bad for min del... SORG.
Ytterst shysst o, mysiga restauranger med lovely musica langs den langa o-forstorda stranden, inte en droppe charter i sikte! Fantaaastisk solnedgang (som dom flesta jag sett pa resan, I'm blessed!) Men det ar dags for mig att fara vidare pa egen hand. Tva individer ar pa vag att forvandlas till siamesiska tvillingar, en tvillingnot, och ingen av dom gillart'... Sa jag tar mina langa ben, vinkar adjo for ett tag och slanger mig pa the Speedboat ovetande om nasta destination - A M A Z I N G - never a plan again. Val pa fast land ber jag om biljett till narmsta strand och det bara sa rakar bli: Khao Lak
...bla bla bla continued... :)
Nattbussen fran Bangkok, skumpelidump hela natten... En udda handelse nar jag gick pa toaletten. Sitter dar i godan ro nar bussen stannar, medan jag propert kladd (thank God!) star och tvattar handerna sa oppnas plotsligt en lucka utifran och in pa toan kikar en thailandare som till sin forskrackelse hittar mig istallet for lastutrymmet! Har kan ingen pasta annat an att det hade suttit perfekt med en kopp Gevalia!! Men fragan kvarstar - varfor finns det ens en lucka utifran och in till toaletten!? Tank om man ramlar ut!!!
Bussen blir i tidig gryning till 1,5 timmes vantan pa en annan buss som har skinnsaten som man svettas fast pa nar man sover och nar man vaknar sa blir det en sugplopps-situation nar man forsoker ta sig loss.. Slutligen entrar vi Ranong, da ar status: Apatisk Zombie utan torst for blod. Efter frukost gar baten pa 1,5 timme till Koh Chang, och detta ar alltsa Koh Chang pa vastkusten precis vid gransen till Burma.
Koh Chang bestar av lokalbefolkningen, deras bungalows och deras restauranger. Resten ar bara ö och strand, just ja - det finns en by ocksa, bestaende av fyra hus; Hövdingens hus, en shop och... tva hus till. Som forstatt - detta ar en paradiso och annu en anledning till det langa blogguppehallet da det enda internet ar sa langsamt att man maste inkludera meditation mellan varje tangenttryckning.
Vi slapps av vid Nature View Bungalows och vid det har laget ar jag mycket negativt paverkad av solen - som en pase tomat kokandes innifran! Ganska snart dimper jag ner i hangmattan och, hor och fasa, sover en tornrosa-somn i dagarna tva medan Robban, ensam och overgiven, spelar enmansboll med en kokosnot - Wilson?
Plotsligt skjuter han kokosnoten for hogt och den flyger raaakt over det stora regnskogssnaret! Ogonen vattnas av tarar, han vander sig om och med sankt huvud vandrar han i ensamhet... DA smaller det i huvuvdet. Det ar kokosnoten som gett honom en bula som vaxer i takt med musiken (jo, Robban har ju en tendens att alltid vissla pa nagon hit-lat sa som "valpen i fonstret" och "fur Elise").
Han vander sig om och utan att tanka kastar han tillbaka kokosnoten over regnskogssnaret, Robban hinner bara angra sig innan en hand flyger upp dar bakom och snabbare an smidigare smashar kokosnoten i ett enda slag. Robban far slanga sig i s l o w m o t i o n at sidan for att undkomma bula i repris. Nyfikenheten tar over och han klattrar upp for regnskogssnaret och vad hittar han pa andra sidan om inte ... Phontus & Le Biff!
Long lost friends och de dansar en gladjedans tillsammans - men vem ar det som star och trycker dar borta bakom en palm? Jo det ar bara Ryan, canadensamerikanen som adopterats in i samfundheten. Alla pojkar dansar ringdans tillsammans och upplever forlorade kanslor pa nyfott vis!
Tids nog vaknar stackars jag till liv ocksa, inte av en kyss som Tornrosa men av en sval bris fran Burma, men det ar lite Disney over det ocksa eller? Djungelboken vs. Pokahontas. Pa Koh Chang bestar livet av; morgondopp, good ol' 'fruit muesli youghurt' frukost, formiddagsdopp, fruit shake lunch, eftermiddagsdopp, kvallsdopp, tuna sandwich middag, chill under fantastisk stjarnklar himmel, fuktig somn i het tillvaro (inte en flakt i sikte)...
Det enda anstrangande har pa on ar - kampen mot myggorna och att forsoka att inte klia sig efter att man forlorat kampen mot myggorna och att sen klia sig efter att man forlorat kampen mot att inte forsoka klia sig... Ocksa kampen mot att inte fa sand i de oppna saren efter att ha forlorat forstandet fran att klia sig! Moah!!
Efter mycket chill och lite chill sa kanner vi oss redo att bege oss mot Koh Phayam, neighbor island som har ett centrum(!) och sma vagar for mopeder(!). I privatbat beger vi oss over blota vatten till grannon dar ryktena bliva sanna: har finns liv. Pa moppe-taxi puttrar vi over till Smile Hut Bungalows. 400 baht for 70% vagg, tva pinnar agerande trappsteg ner till det ytterst spindelvanliga badrummet (ok, jag sag inget suspekt men jag kunde se att dom levde och frodades dar, nagonstans! Robban erkande till och med att han jagat bort tva stycken en natt innan jag skulle ga ner och gora Nr 2, alla Nr 1 gjordes utomhus i den oppna sakerheten), AC bestar av att oppna alla tre pinnfonster vilket lamnar ca 50% till vagg. Men det har sin charm!! Lite Robinson Cruse + resarmadrass och myggnat!!
Ryktet sager att om kvallen fylls vattnet med sma ettriga maneter som sticker och svider (inte den dar dodliga rackaren som ni alla fruktar). Jag plumsar glatt ut mitt pa dagen i tron om att jag ar ensam ... men skenet bedrar! Det borjar direkt att sticka pa benen, jag forsoker ignorera smartan men kommer inte langre an till benens slut da jag pa alla satt och vis forsoker gora en "Jesus" hoppsar ur vattnet sa fort jag kan, men det gar for saaakta! Aj vad det sticker och det slutar inte forran jag flyr in i duschen pa stranden som ar fast till ett trad - en tradusch - och skoljer som en dare!! Inge mera bad for min del... SORG.
Ytterst shysst o, mysiga restauranger med lovely musica langs den langa o-forstorda stranden, inte en droppe charter i sikte! Fantaaastisk solnedgang (som dom flesta jag sett pa resan, I'm blessed!) Men det ar dags for mig att fara vidare pa egen hand. Tva individer ar pa vag att forvandlas till siamesiska tvillingar, en tvillingnot, och ingen av dom gillart'... Sa jag tar mina langa ben, vinkar adjo for ett tag och slanger mig pa the Speedboat ovetande om nasta destination - A M A Z I N G - never a plan again. Val pa fast land ber jag om biljett till narmsta strand och det bara sa rakar bli: Khao Lak
...bla bla bla continued... :)
Thailand
Destination: Bangkok; inlagg utspelar sig 1 februari + ett par dagar...
Robban mar ungefar sm en golvmopp; anvand over ett helt sjukhus varefter icke propert tvagad av ansvariga pa golvmoppstvatteriet.
Vi forsoker checka in pa forsta, basta, dyra D&D mitt pa massivt stressiga Khaosan Road, endast for att Robban gar dubbelvikt och jag saknar muskelmassa for att bara alla vaskorna i jakt pa ett mysigt, billigt krypinn pa en bakgata som fortfarande endast existerar i vara fantasier...
D&D: Endast delux-rum tillgangliga 1450 baht = 1000 baht for mycket. Plotsligt, som ur en saga, uppenbarar sig Wikan! Han lagger till den saknade muskelmassan och styr oss mot en mysig(?), billig(?) bakgata till ett krypinn dar vi dumpar oss sjalva for natten. Visst var det billigt och visst hade det kunnat vara mysigt ... om det inte varit pa fjarde vaningen och om AC:n hade fungerat propert! En extrem chock om man kommer direkt fran Nepal dar man helst spenderade natten i sin yakullsjacka for att forhindra frostskador...
Nasta dag ar det raka vagen tillbaka till D&D och avlosa Wikans f.d. room mates i delux-rummet! Vi snurrar runt nagra dagar med Ice Coffee och anti-shopping eftersom forsaljarna pa Khaosan Road tydligen blivit liiite for dyra och stroppiga for sitt (om inte annat MITT) eget basta - "Overpris" ar ett ord som inte klingar rent i mina vaxfyllda oron :(
Pa tal om vax... En liten situation har uppstatt i mitt ora och det kan beskrivas som lock, tysthet, invalid horsel. Det uppkom under en duschning da jag forsokte mig pa att tvatta lite.. Som man tydligen inte ska :/ Vi har forsokt oss pa ett par huskurer sa som koksaltlosning for upplosning av propp, tand cigarett intryckt i orat for att suga ut djavulskapet men proppen verkar sitta dar den sitter...
Vi trottnar ganska snabbt pa storstadslivet, vinkar adjo till Wikan och tar bussen till vart destinerade andamal: Koh Chang!
Spannande fotsattning foljer...
Robban mar ungefar sm en golvmopp; anvand over ett helt sjukhus varefter icke propert tvagad av ansvariga pa golvmoppstvatteriet.
Vi forsoker checka in pa forsta, basta, dyra D&D mitt pa massivt stressiga Khaosan Road, endast for att Robban gar dubbelvikt och jag saknar muskelmassa for att bara alla vaskorna i jakt pa ett mysigt, billigt krypinn pa en bakgata som fortfarande endast existerar i vara fantasier...
D&D: Endast delux-rum tillgangliga 1450 baht = 1000 baht for mycket. Plotsligt, som ur en saga, uppenbarar sig Wikan! Han lagger till den saknade muskelmassan och styr oss mot en mysig(?), billig(?) bakgata till ett krypinn dar vi dumpar oss sjalva for natten. Visst var det billigt och visst hade det kunnat vara mysigt ... om det inte varit pa fjarde vaningen och om AC:n hade fungerat propert! En extrem chock om man kommer direkt fran Nepal dar man helst spenderade natten i sin yakullsjacka for att forhindra frostskador...
Nasta dag ar det raka vagen tillbaka till D&D och avlosa Wikans f.d. room mates i delux-rummet! Vi snurrar runt nagra dagar med Ice Coffee och anti-shopping eftersom forsaljarna pa Khaosan Road tydligen blivit liiite for dyra och stroppiga for sitt (om inte annat MITT) eget basta - "Overpris" ar ett ord som inte klingar rent i mina vaxfyllda oron :(
Pa tal om vax... En liten situation har uppstatt i mitt ora och det kan beskrivas som lock, tysthet, invalid horsel. Det uppkom under en duschning da jag forsokte mig pa att tvatta lite.. Som man tydligen inte ska :/ Vi har forsokt oss pa ett par huskurer sa som koksaltlosning for upplosning av propp, tand cigarett intryckt i orat for att suga ut djavulskapet men proppen verkar sitta dar den sitter...
Vi trottnar ganska snabbt pa storstadslivet, vinkar adjo till Wikan och tar bussen till vart destinerade andamal: Koh Chang!
Spannande fotsattning foljer...
Chitwan & Kathmandu
SORRY!!
Det blev visst en liten delay efter forra inlagget... Allt borjade med att internet och datorers kapacitet i Kathmandu var under ALL kritik! Fortsattningen var att Bangkok mest liknade ett stressmoment och att Koh Chang saknade datorer.. Slutligen har jag har i Khao Lak skrivit klart inlagget men sjalvfallet maste minneskortet kriga emot mig genom att icke fungera.. NU idag har jag haft genombrott och for att inte samma missode skall uprepas suttit HELA dagen framfor denna burk av internationell sammankoppling via varlden och lagt upp bilder!NU ar jag klar och ska ga och ata mumsfilibabba och avnjuta dagens sista timmar innan det ar dags att uppdatera bloggen med thai-info!! But now; enjoy end of Nepal... :)
Chitwan:
One cold and early february morning Robban and AnnSofie woke up one final time at Hotel Tropicana in Pokhara, Nepal...
Packade (ej pa berusat satt) och klara skuffar de in sig i den lilla taxifiestan och skuffar av till busstationen med den vackraste utsikten. Medan Robban koper kaffe blir jag palurad en chokladcrossaint FAST det var laddat med frukt i massor som fardkost! Crossianten ar inte ens god utan smakar mest utav deg..
Bussfarden avgar i minimala saten dar man, om man inte arbetar ut sin placering in i miiiinsta detalj, riskerar extrem klaustrofobi. Of we go, bussfarden beraknas ta 5 timmar... Fram tills att bussen bryter samman - kaputt. Samtliga resenarer blir strandade pa en stangd bensinmack pa obestamd tid. Strandningen alltsa, inte bensinmacken, den ar nog stangd pa bestamd tid - eternity.
2 timmar senare rullar ersattningsbuss in pa macken och vi lastas over, farden fortsatter mot utsatt mal - Chitwan!
Pa bussen finner vi ett argentin-par och nar vi vid bussresans slut blir attackerade av desperata taxichaufforer som vill ha oss dod eller levande till deras hotell sa flyr vi uppstandelsen till Argentinas forbokade jeep och foljer med till Rainbow Hotel. Guiden dyker upp och vi gar pa vandringstur till Tharubyn dar vi star och glor pa dom som bor dar medan guiden berattar om deras langa kamp emot malarian (!) sen forslas vi vidare till Elephant Breeding Center dar vi far titta pa elefanter i kedjor, ja forutom farfar elefant da; nar elifonterna blir gamla sa gar dom i pension och slapps fria, men Breeding Center har ju alltid varit deras hem sa dom gar ut i skogen pa morgonen och kommer hem till kvallen igen.
Efter guidad tur tar vi vara rumpor och slapar dom ner till floden, in awe over amaaaazing sunset! En annan kan inte kontrollera sig utan tar ca 5,4 miljoner foton... Fyller upp det vardefulla minneskoret, oups! Tillbaka till hotellet for superb Dal Baht - MUMMA! Dal Baht har fatt en ny mening sedan min lojliga tunga tuffat till sig och accepterat spicyness :-P
Morgonstund har guld i mun, det borjar med yakulljackor och toppluva till frukost. Nar varmen slar till sa slar den till, det sager pang sa ar diset borta och solen gassar, det ar dags att skruda om till shorts och linne. Vi hanger vid floden, som har blivit lite av en favoritplats, med kameler och elefanter, skabbiga hundar och bananforsaljare.
Efter lunch packas turisterna (ja, oss inkluderat) pa jeepen och kors till elefanternas home base. Sverige och Argentina bestiger elefanten och farden kan borja! Vi hade hoppats att det bara var vi fyra pa en endaste elefant sa att det inte skulle bli "cirkus av hela skiten" men det blev "cirkus av hela skiten" for det var ca 6-7 elefanter till och kines-ligan kunde ju bara inte halla kaften! Det skulle pekas och skrattas och fragas och pratas... Guiderna fick 'shyssa' dom for att vi skulle se nagra djur alls! Sa var skara elefanter lunkar fram i "djungeln", eller om man ska kalla det skogen, sakta men sakert.
Jag har hjartat i halsgropen da var korg mot all formodan hanger lite snett at hoger (min sida! men inte pga min vikt eller sa ... eller?) och det kanns som om vi ska glida runt magen NAR SOM HELST! Ingen sympati far man heller men alla verkar ganska sakra pa att korgen sitter dar den sitter.
Jag har hjartat i halsgropen da var korg mot all formodan hanger lite snett at hoger (min sida! men inte pga min vikt eller sa ... eller?) och det kanns som om vi ska glida runt magen NAR SOM HELST! Ingen sympati far man heller men alla verkar ganska sakra pa att korgen sitter dar den sitter.
Djuren pa var safari:
Elefant - Obviously! Men inte fler an dom vi rider pa.
Radjur/Hjort - Bambi sa att saga, jag sag benen
och hornen men dom gomde sig i buskagen :O
Apa - EN stackars apa sag vi hogt uppe i ett trad
Pafagel - ...but who cares, man har val varit i Furuvik!
Noshorning - Turens hojdpunkt, vilka dinosaurier. Pansarskinn! Tva stackare som stod och betade omringades
av en elefanthjord och deras bestigare. Jag ar inte saker, men det ar mojligt att noshorningarna var tama och utstallda for attraktion - ja, var dom inte tama fran borjan sa ar dom det nu, dom kunde inte ha brytt sig mindre om oss... What a wildlife!
Krokodil - Japp, ett par krokodiler lag och slappade vid floden ... eller var dom doda? Dom kan aven ha varit uppstoppade, rorde inte en muskel... Men visst blev man lite skakis nar vara elefanter vadar genom samma flod! For att sedan ha elefant-forarna hoppa av elefanterna och lamna oss at vara oden medan de springer in i skogen for att gora business :O Vi var alla ganska sakra pa att det var ett inovat trick men tankarna kunde inte lata bli att ga till vad som eg hade hant om en mus kommit krypande och uppenbarat sig for elefanterna...
Resten av vad vi sag var Faglar. Det var ett evigt pekande pa faglar... Men vi ar inga fagelskadare. En av dom var faktiskt fin och tillrackligt nara for att se pa fotot man tog av den! Hela safarin var helt ok! Men det kandes mera som Kolmardensafari forutom att man ser mera djur pa den. Jag antar att det ar uppenbart att alla djuren flyttar langre in i markerna nar det dagligen skumpar runt skrikande turister med blixtrande kameror i trupper av elefanter... Kul anda.
Nasta ypperliga morgon beger vi oss till .... FLODEN! Den har gangen har vi badbestyren pa for nu ar det dags att bada med elefanter, weee! Har kommer hojdpunkten. Vi far bada med Madur Kali, hon ar blind pa ena ogat men stadig anda ... eller ja, stadig och stadig.. Visst ar det en del av showen men fran elefantryggen sa blir det nagra plums ner i floden, Robban gjor till och med ett ryggplask!
Floden har ytterst stark strom och forsta gangen jag flyger i sa ligger jag och sma-plaskar for att komma fram till Madur Kali men hon simmar uppstroms och jag forstar inte varfor - tills jag forstar att det ar jag som flyter medstroms! Det ar bara att lagga pa ett kol och sleva sig fram sa langt att elefantskotare kan kroka tag i mig med sin harpun-liknande pinne och fiska upp mig.
Till alla som far chansen att bada med elefanter - Just Do it goddamn it!
Efter middag ar det dags for "charter-kansla" igen. Hela tjocka slakten hamnar pa jeepen igen och skickas till Tharu Culture Programme Dance. Vi forvantar oss en restaurang med nagon slags scen dar de upptrader medan vi njuter av ett glas valfritt flytande substans. I sjalva verket ar det mera av en teater, in i bankarna ocksa startar showen.
En skum talare med extrembrittisk/nepalesisk dialekt forklarar vad vi ser. Forst kommer krigsdansen, dom gor en cirkeldans dar dom "slass" med pinnar - superduktiga! Sedan kommer pafageln; nagon ar utkladd i en pafagelsdrakt och star och vickar pa svansen medan ena armen sticker ut och agerar huvud som ater ur en skal - udda och ovantat inslag... Sedan berattar dom hur dom gor nar far i familjen gar bort, alsta sonen klar ut sig till kvinna och dansar - definitivt den mest skrattframkallande delen; en yngre man dansar och svanger pa en stor kjol medan en aldre herre kladd i hog, fluffig hatt studsar runt pa scenen med handerna langs kroppen. Detta pagar langre an forvantat och man forstar eg inte vad de vill visa med det - eller om det verkligen ar sant!?
En ytterst skum upplevelse hela showen men den ger ett flin pa munnen! :)
Morgonstund har guld i mun! Dags for bussfard till Kathmandu, den har gangen gar det mycket battre. Stabilare buss som haller hela vagen fram. Vi maste ta oss uppfor bergen hela vagen sa det gar aldrig speciellt fort vilket for med sig mycket lugn i mitt hjarta, man far aldrig riktigt den dar "nara doden upplevelsen" liksom.
Kathmandu:
BURRRRR.... Efter att ha upplevt varmen i Chitwan sa blir vi som iskuber nar vi landar i Kathmandu. Ok, jag vet att ni alla sitter hemma och hyttar navarna emot datorn nar jag uttalar mig pa detta satt, men kom ihag - ALLT AR RELATIVT. Vi beslutar oss for att boka om vara Thailandsbiljetter till 1 februari och spenderar sedan ett par dagar med att unmgas med en texas-svensk (inte jag!), tva finnar och en kanadick. Mycket trevligt sallskap, vi blir till och med bjudna pa 30-arsfest i Finland!
Morgonen kommer da vi packade och klara, papylsade i yakullsjackorna, sitter och avnjuter var sista frukost i Nepal. Humoret ar som ett morgonhumor ska vara och vi kanner oss aningen kluvna... Tre manader i Nepal har kommit till ett slut.. Silence... NUSKAVITILLTHAILAND! Weeee :)
Thaidatering kommer inom kort. PUSS!
