Do YOU want to fly??
En solig morgon sitter Robban och Anso pa New Family Restaurant och ater en utsokt Banana Porrige nar Bernhard Bechter, nyfunnen van och paragliding-instruktor, kommer och satter sig. It goes something like this...
Bernhard: "Do you guys want to fly?"
Robban: "No, I'm too scared..."
Anso: "No, I'm too poor..."
Bernhard: "But what if it's for free?"
Robban och Anso tittar pa varandra, det glittrar forvantansfullt i ogonen..
Bernhard: "I have no flights scheduled so I can take one of you tandem flying for free"
Robban och Anso tittar pa varandra, det glanser kompetativt i ogonen.. VEM ska fa flyga!? Anso ar en perfekt gentlekvinna och anser att Robban ar i enormt behov av en adrenalinkick! Robban ar en perfekt gentleman och foreslar lottning men Anso insisterar och Bernhard tar med sig en hypad Robban upp till Sarangkot och sa har gar det da...
Froken Ann Sofie finns pa plats nar en adrenalinpumpad Robban dimper ner fran himlen pa ze Landing Zone, det ar en frojd att se! Avundsjuka blandas med sympatisk gladje, detta ar dock faktum - kosta vad det kosta vill men Anso ska upp i luften ocksa!
Anso: "Var det roligt?"
Robban: "WEEEEEEEEEEEE! WOOOOHOOOOOOOOOOOOO! YEAAAAAAAAH!"
"Som tur ar" sa fortsatter lag-sasongen for Bernhard och efter lunch kommer domen...
Bernhard: "Sofie, it's your turn now"
Anso: "Come fly with me, come fly let's fly away..."
Och det gar ungefar sa har...
Kan man ha mera tur!? Har har vi suttit i Pokhara och blickat upp mot himlen dar paragliders och ornar flyga sida vid sida... Avundsjukt har vi traffat folk som flygit tandem, tagit lektioner och flygit sjalva, gjort 'para-hawking' (ta med sig en tam hok upp i luften som visar var vindarna ar som tar en hogre) och aven fast vi ibland varit nara att ta oss ett flyg sa har ekonomin tagit over och vi har insett att det inte ar varan tur den har gangen ... MEN DET VAR DET! Weeeeee, tur med stort T. Bernhard kan numera titulera sig Saint Bernhard for sin kindness att skanka oss denna upplevelse.
Men! Det var faktiskt inte sa dramatiskt som jag hade forvantat mig... Det pirrade inte ens i magen! Varfor pirrar det aldrig i magen pa mig!? Kan NAGON komma fram till vilken karusell jag ska aka for att det ska pirra!? Jag tror att jag nog anda var menad att aka till rymden.. I en rymdraket skulle det sakert pirra!
Nu are matdags!! Vi haller pa att frysa ihjal har inne pa internetcafeet, husen har nagon slags baklanges-isolering typ.. Alltid 'frostbite' inomhus medan solen gazzar ute. Sa nu gar vi ut. Nu... Inte nu.. Men nu! NU!
SMAKLIG VEGETARISK MALTID!
Att dräpa en tupp
...MEN, bli inte blyg for det och gor nagot dumt som att stanga bloggen eller sa. Du vet val att du ar kottatare (om du nu inte rakar vara vegetarian) och djur slaktas varje dag for din skull. Detta ar ingen dom, endast en paminnelse ifall NAGON funderade pa att inte lasa detta pga. att dom ar kansliga.. Djur har ocksa kanslor.
Vid det har laget star jag vid kanten av taket redo att hoppa... Nastan, jag ar definitiv inte fotograf iallafal utan kanner mera avsmak for Kumbu. For det forsta, for att han later tuppen och hans vanner leva under korgar hela deras liv, och for det andra: klyv for i helvete nacken i ett endaste sving da! Sedan star jag och funderar hur jag ska kunna ata detta!?
Efterat plockas tuppen in pa bara skinnet och vi far titta pa. Vi gar ner igen och spenderar en evighet i pojk/vardagsrummet dar mer och mer folk kommer in och tittar, tydligen ar jag extra intresant med mitt bleka fejs och blonda har. Trevligast ar nar 18-arige sonen kommer in for han kan engelska! De andra bara tittar och skrattar... 18-aringen, som vill bli gitarrist, spelar lite musik pa sin mobil for oss.
Antligen ar det dags att ata, Kumbu foreslar att vi ater i pojk/vardagsrummet pa golvet for det blir for trangt i koket. Absolut, anser vi, eftersom vi blir nio st totalt med mig, Robban, Kumbu, frun, hans tre soner, fruns syster och hennes dotter ocksa en till yngling som jag inte fick nagon uppfattning om, men trangt kommer det nog bli anda... Kumbu kommer in med en pläd och sager att vi kan sitta pa den, sa Robban och jag satter oss och lika snabbt ar pladen full. Det visar sig, nar frun kommer in med tre tallrikar Dal Baht, att det bara ar jag, Robban och Kumbu som ska ata! Alla andra sitter runt om pa sangarna och tittar och ler, ibland fnissar de och viskar nagot..
Maten ar jattegod, men de ar ju starkare an vad dom pastod att den skulle vara innan.. Som vanligt blir man utsatt for att man har en kanslig tunga =( Robban daremot hugger in och njuter, klappar sig pa magen och torkar sig om munnen. Med ett brett leende tackar han ja till pafyllning medan jag far agera "den dar otacksamma gasten som inte uppskattar chilli och nyslakt". Min snalla Robban ger mig, med mjuk och sympatisk rost ett; vad duktig du ar gumman! medan jag petar i mig sa mycket jag kan och svaljer det helt innan det branner sonder munnen, tuggar pa nagra tuppbitar, ler och spottar ut benknotorna, dricker upp allas vatten...
Nar alla har tomt sina tallrikar (forutom jag) far vi tvatta handerna i koket och sen hinner vi bara satta oss igen innan Kumbu foreslar att vi gar hemmat. Alla bussar har slutat ga sa Kumbu visar vagen hem (men med mitt lokalsinne hade vi varit hemma pa nolltid!). Vi gar langs vagen i morker endast upplyst av stjarnor och stearin, det ar power-cut som vanligt. Bilarna kor forbi i en vansinnig fart men av nagon anledning verkar det som dom ser en battre har an hemma? Jag later mig iallafall inte blandas av tanken utan haller mig utanfor korbanan sa gott det gar. Har ute kommer dock nasta dilemma.. Hal i vagen! Det kryllar inte precis av roda koner har.. Vem vet vilken fara som vantar i morkret...
Galna bilister pa vagen VS. Gomda hal i morkret bredvid
En promenad ar iallafall precis vad jag behover vid detta stadie, min mage kan jamforas med nagonting stort, fyllt med gas som gar barsarkargang, dar alla skriker; IT'S GONNA BLOoOW!! och springer...
Sunrise on Himalaya
Den lag i Citodongenrén och for ovrigt sa anser jag att saftey first innebar: se till att luftvagarna inte ar blockerade, for utan att andas har jag hort att forfarliga saker drabbar den drabbade... =O Nar kvallen sankte sig over vara bergstoppar madde jag mycket battre, antligen fick man ett stycke luft!
Fredag - Idag ar en battre dag, smartan har i och for sig flyttat sig sakta men sakert till styrbord sida men den ar inte i narheten sa illa som igar ... sa lange jag inte ror mig, det vill saga! Eller hostar! Men jag kan andas i alla fall. Jag ordinerar till mig sjalv; mycket vila och ingen rorelse. Vi ska ta en fruktstund pa sjon med en liten bat snart, det kan handa att jag overlamnar rodden till Robben och frukten till MOI! Moah
Vadjan!! Snalla den som kan nagot roligt kortspel for tva (INTE vandtia), ge mig forslag! Vi har spelat vandtia hela resan och nu ar det slutspelat! Vi turas hellre om att spela varannan patiens... Lame!
Morgonstund har guld i mun! Efter tre veckor med vackning 05:45 sa var det 'piece of cookie' for oss att studsa upp till soluppgangen 06:20. Vi klattrade trapporna fran hotellet till utkiksplatsen i rask takt och det praktiskt taget rann om oss nar vi kom fram, da hade japanerna redan anlant... Men "hum hum, det fanns plats for en till'!
Pa hotellet hittade vi en kanadensare och en fransois, Susan & Celine. Vi spenderade dagen tillsammans sittandes vid bordet by the edge of the cliff och bara njot av utsikten, lugnet och underbarheten. Det var menat att vi skulle nedstiga berget under formiddagen for en sista lunch pa Sadhana Yoga, sm ligger pa vagen ner, men hela var skara insag att "gåsen Sarangkot inte var fardigplockad" sa vi stannade alla en natt till. Samma procedur igen; sjukligt manga fina foton pa denna fantastiska utsikt!!
Robban passade pa att agera larling hos den 16-arige stenhuggarpojken som holl pa att massakera en sten bredvid hotellet, resultat - Robban gjorde sitt basta ... men var chanslos. Da drog han sig tillbaka till nasta gren - Y O G A. Det gick battre!! Jag tycker det ar viktigt att i tidig alder lara barn att alla kommer inte bli bra pa samma saker, utan vi har alla varan egen styrka. Da kan dom hantera siutationer som denna lattare!
I dessa tider som vi befinner oss i sa sager en bild mer an tusen ord... Darfor har jag inte mycket mer att tillagga an att "kakan" som flugan at av i forra inlagget var ingen kaka utan en "toast with jam" och vi at inte upp den efterat! Nagon matta pa hygienen far det vara, samtidigt sa har vi nog haft varan beskarda del flugor pa maten sedan vi kom hit. Det gar liksom inte att gora nagot at, it's a matter of acceptance!
♥
Sleep well & hosta kontrollerat!! Pöööss & Kraaam, signing out...♥
I Sjukdomens Tecken
Jag namnde nog att Robban lag med nagot som inte var Q-feber (vad nu det ar), utan hans sypmtom var; skaka, svettas, frysa och svettas. En natt sa svettades han igenom sina klader, mig, lakan, madrass och sangstomme... Well, dagen efter sa kommenterade flera nepalser vi pratade med att det kunde vara tyfoidfeber, nagon slags salmonellaattack fran mat. Pusbar pastod t.o.m att det kan utveckla cancer... Men det tog vi med en nypa salt!
-Robban sjuk?- -Nej, ingen har kissat pa sig... It's the sweat-
En van som jobbar pa hotellet, lat oss kalla honom "Kumbu", tog med oss till ett privatsjukhus har i narheten som han pastod var ett sakert kort. Vi fick alla sitta ner hos farbror doktorn och Robban blev undersokt med kvicksilverstaven, det obligatoriska stetoskopet och lite klamma magen, ingen smarta dar. Farbror doktorn borjade skriva ut en rejal nypa meducin och sa att han misstankte tyfoid.
-Mannen som tog oss till sjukan: Kumbu- -Hungrig jattefluga-
Doctors orders - at medicinen i fem dagar och ta tempen minst fyra ganger om dagen, kom sen tillbaka. Sedan var det bara att punga upp 260 kr!!!! Det ar ju vansinnigt dyrt, i alla fall jamfort med ynka 2 kr som det kostade mig pa statligt sjukhus... Medicinen hjalpte, det var lite antibiotika och nagot annat hopkok, men vi ar ganska sakra pa att doktorn stallde en felaktig diagnos. Febern har inte varit over 37 grader ens i den varsta svettattacken och pa punkterna 1. Diarre och 2. Forstoppning sa stammer det inte heller. Tur ar val det =) Och vad det an var for bacill som brakade med den lille mannen sa hjalpte doktorns tablettcocktail!
MIGRAN:
Igar borjade dagen ypperligt med frukost i solen (...tank att man aldrig kan vanja sig med att se bufflarna spatsera med huvudet hogt mitt pa gatan, jag tror det kravs ar av traning...) som sagt, frukost i solen (...eller nar en ensam kossa, som helt plotsligt ser sa liiiiten ut jamfort med bufflarna, spatserar med sankt huvud i motsatt riktning...) jo, vi satt i solen och at billig frukost.
-Mysig billig restaurang mitt i gronsakslandet-
Nar vi kom upp till hotellet sa kom kanslan att en kaffe kanske behovdes.. Robban kande att internet definitivt behovdes sa han spatserade buffelaktigt ivag mot datorernas varld. Medan jag packade pennor, papper, kritor och allt vad som ar nodvandigt vid en kaffepaus sa borjade jag kanna mig lite "knepig" och jag fruktade migran... Snal som man ar sa vantade man lite val lange med att ta en tablett men till slut tog fornuftet over och en 25mg svaldes i hast. Too late it was, jag deckade pa sangen i smarta och knaprade snart i mig en till tablett men for gaves! Migranet var ett faktum och sangen blev min plats for resten av dagen...
-Kanslan av migran: Som en ko i sopor... ...eller som en dod duva-
Inte forran vid 20-tiden tog jag mig ur rummet och vi stapplade mig over till narmsta restaurang;
Forratt - Robban, mumsig tomatsoppa med vitloksbrod. Anso, toast med smor...
Huvudratt - Robban, saftig cheese & bean burrito. Anso, pannkaka...
Antligen kom livsgladjen tillbaka!! Efter maltiden var jag sa gott som botad och nu kommer jag knappt ihag att jag var sjuk! The wonder of the human body.
-Fagel ater kadaver pa buffels rygg. Samspelt- -Interna kampen: Sanka Skepp-
Ps. Jasmin-te ar valdigt gott!
FORKYLNING:
Och sa fort alla blivit av med sina individuella brister sa brister nasta bakterie ut i blom! Halsarna ar svullna, slemmiga och hostiga... Kampen om snytpapperet blir allt hetsigare och det smakar sjukdom i svalget =(
-Da ar det val bara vila som galler da- =) -CHILLA I SOLEN-
Detta kommer ju lagom till att vi tankte aka upp till berget Sarangkot ikvall for att se solnedgangen over Himalaya, sova over dar och vakna tidigt imorgon och se solen skina guldstralar over bergen... Det kommer alltsa lagom eftersom det ar annu kallare pa Sarangkot och halsen kommer att utsattas for en ytterlig provning!
-De fantastiska bergen kikar fram, beautiful!-
On pa sjon med templet:
Mitt i Fewa Lake sa finns det en liten liten ö med ett tempel pa. Vi hyrde en liten bat, paddlade ut pa sjon och at varan matsack till en faaaaantastic utsikt over Annapurna Range...
-The island at sight- -Styrman tar i sa det brakar-
-The island at sight, still- -Repeterar yoga poser-
-The Blessing... ..and the price to pay-
Sen hoppade vi iland pa on och fick valsignelse av en sniken "prast" som egentligen inte vill valsigna de otrogna. Vi bevittnade en cirkus av japaner, dom var inte svarupptackta om man sager sa...
-They came in boats... ...and invaded the island!-
NU ar det dags for lunch!! Robban vill valdigt garna se pa film sa jag ska gora honom till viljes, vi far bara hoppas att vi inte hamnar mitt i ett stromavbrott... PUSS & KRAM
2010 vs. 2067
Nu har jag inte varit hemma sedan forra aret! Moahaha =)
Nu ar det slut pa Street Festival i Pokhara, kossor och manniskor far an en gang vejja for de motordrivna vidundren med melodiiska tutor och ytterst saknade katalysatorer... Power Cuts kommer att bli fler och langre, nu ar det 8 timmars ransonering om dagen som galler, och jag ar ganska saker pa att det inte kommer bli de atta timmarna man sover! Tydligen ar elektricitet en bristvara i Nepal och regeringen maste agera storebror och spara in pa godsakerna, nackdelen med det ar att nar elen stangs av sa slar smafolket pa sina dieselaggregat...
Medan Robban ligger hemma som ett slakt i nagon slags feberfrossa, utan feber (inte Q-feber), sa sitter jag har och forsoker radda musiken fran varan kassa ZAP mp3 som, ny som den var, la av sa fort vi lamnade landet Sverige. Vi har investerat i en ny mp3, with probably the worse battery in the world, men det ar svart att fora over musiken dit nar den gamla mp3:n trilskas med att stanga av sig stup i minuten!! Tur for mig att jag tagit de avslappnande andningsovningarna fran yogan pa allvar.
Pa tal om yoga sa ar vilan over nu, vi har inhandlat yogamattor (las; liggunderlag) och hade det inte varit for Robbans fysiska tillstand sa hade forsta passet varit avklarat idag. Men med det onda kommer oftast nagot gott och medan Robban har legat och svettat ner vara sangklader under dagen sa har jag tagit mig tid att tvatta! Och nu nar var Yogaguru inte langre har makten over oss sa kommer pass/dag att trappas ner fran de fyra monstren vi slet oss igenom under Asangas strikta hand, ner till ett ynka, men gladjefullt genomforbart, pass om dagen. Okej vi kanske klammer in en Moon Salutation till kvallen, speciellt vid full moon... Mojligtvis en Sun Salutation i gryningen? =)
...och utanfor internetcafeet sitter agarens dotter och blir avlusad...
Ett par incidenter involverande barn
En kvall innan nyar nar vi var pa vag hem sa kom det upp en flicka (sager Robban, jag trodde pojke) och gick med oss och pratade teckensprak. Vi ryckte pa axlarna och sa att vi inte forstod (UTIFALL hon kunde hora sa klart!) men hon fortsatte bara teckna at oss. Efter ett bra tag, utan nagra gester om att hon ville ha pengar eller nagot, sa stannade hon och gjorde en "hand-klapps-high-five-nave-mot-nave"-halsning med oss och sen sprang hon at motsatt hall (mot vad vi gick) och gav ifran sig ett underligt skri...
- Taggtrad kan anvandas till mycket - - Inte en nazist! Har bringar den lycka-
Under nyarsfestivalen satt vi och at i ett "oltalt" (fast med mera grill och mindre ol) da en smutsig pojke kom fram och kupade handerna mot oss. Vi ville inte ge honom pengar som skulle ga till limsniffning eller till nagon hallick som skickat ut stackaren, sa han fick satta sig med oss och ata istallet. Det var jattehemskt, fruktansvart sorgligt... Jag kunde knappt titta pa honom for jag ville bara ta med honom hem och mata honom for alltid. Bade Robban och jag satt halvt tarogda for aven om vi mattade hans lilla mun idag sa paminner det om hur sa manga barn har det varje dag... SORG
En eftermidag nar jag gick hemat (det hander tydligen alltid 'pa vag hem') sa kom en flicka och hopsade vid min sida och sa saker som jag inte kunde forsta. Men; vad jag forstod som inte behovde nagra ord var att hon hopsade omkring och salde cigaretter per styck. Smapengar i den ena handen och en nave cigaretter i den andra...
Nu ar det dags att ga hem och se hur det gar for herr Somntuta, hoppas han har sovit av sig basillerna sa att jag far en middagsparter! Jag tror jag ska kopa ett par bla byxor och en bla sjal ocksa, jag kanner mig bla idag (inte pa ett daligt "blue" satt)!
Ps. Har i Nepal ar det ar 2067 och nyar sker 15 april. Man kan saga att jag, med hjalp av Dr Brown och the fluxcapacitor, har tagit mig till framtiden... PUSS & KRAAAM
